Seven
I måndags kollade vi på en teaterföreställning.
Seven bygger på intervjuer med sju kvinnorättskämpar.
Om ni får chansen, se den!
SEVEN
Hafsat Abiola, Nigeria
Efter morden på hennes föräldrar, båda förkämpar för demokrati, grundade Hafsat Abiola Kudirat Initiative for Democracy, en organisation som erbjuder utbildningar och ledarskapsträning för unga kvinnor från runt om i Nigeria. Hon arbetar också med att stärka afrikanska och kinesiska kvinnors relationer i och med Kinas utökade åtaganden i Afrika.
Farida Azizi, Afganistan Under talibanregimens styre i Afghanistan kämpade Farida Azizi mot kvinnoförtryck och kvinnors marginalisering. På grund av de dödshot som riktats mot henne flydde hon sitt hemland och sökte asyl i USA där hon nu bor med sina två söner och verkar för kvinnors rättigheter och fredsbyggande i Afghanistan.
Anabella de Leon, Guatemala Genom att skaffa sig en utbildning kunde Anabella de Leon lyfta sin familj ur fattigdom och har varit kongressledamot sedan 1995. Hon har utsatts för dödshot på grund av sin kamp mot korruption och för de fattigas, framförallt kvinnornas och ursprungsbefolkningens, rättigheter.
Marina Pisklakova-Parker, Ryssland Trots enorma svårigheter lyckades Marina Pisklakova-Parker 1993 starta Rysslands första hjälplinje för offer för misshandel i hemmet. Hennes initiativ har nu vuxit till ett centrum kallat ANNA, en del av en koalition som har hjälpt över 100,000 ryska kvinnor.
Mukhtar Mai, Pakistan Som vedergällning för ett ’hedersbrott’ blev Mukhtaran Mai utsatt för en gruppvåldtäkt och tvingades att gå hem genom sin by med sönderrivna kläder. Hennes berättelse hamnade på förstasidorna världen över. Istället för att följa traditionen och ta sitt liv, ställde hon sina förövare inför rätta. Hon bygger nu skolor för att förbättra situationen för flickor och är en förkämpe för utbildning i sitt hemland.
Inez McCormack, Nordirland Inez McCormack gjorde det otänkbara när hon trots sin protestantiska bakgrund från Belfast gifte sig med en katolik. Hon är sedan 60-talet engagerad i kvinnorätts- och människorättsfrågor, liksom frågor som rör arbete och social rättvisa för kvinnor och minoritetsgrupper. Hon är före detta ordförande för paraplyorganisationen för de irländska fackföreningarna och nuvarande ordförande för Participation and Practice of Rights Project, som hjälper utsatta att få tillgång till resurser och samhällsservice.
Mu Sochua, Kambodja Som dåvarande minister för kvinnofrågor (en av endast två kvinnor i den kambodjanska regeringen) blev Mu Sochua 2005 nominerad till Nobels Fredspris, på grund av sitt arbete mot trafficking och sexslaveri i Kambodja och grannlandet Thailand. Efter dörr till dörr besök i 482 byar vann Mu Sochua en plats i parlamentet i juli 2008 och är nu riksdagsledamot.
Texten är hämtad från www.sevenwomen.se
Kommentarer
Trackback
